fredag 18 oktober 2013

Höst, kryssning, mys, arbete och så klart Endometrios!

Hur finner jag energi genom dagarna? Intressant hur människor i ens omgivning kan se en med vänliga blickar och de jag träffar få gånger har inte haft en aning tills smärtan brakar loss. Och vad vore livet utan de som ställer upp och finns där för en när vardagen inte går att styras av sig själv.

Oki ännu en mumlig mening, men så här ligger det till med min endometrios: 
Senaste op var i april, nu snackar vi titthål (laparoskopi) så jag var helt rensad från härdar. Fortsatte med enanton som nedreglering och åkte på allergi av procren som apoteket gav ut (den billigare varianten). Började med Cerazette en period, mådde inte alls bra och blev inlagd på Akademiska sjukhuset åter igen. Opererades för en bartholinit cysta, som inte vars innehåll inte var vad det brukar. Den är antingen fylld med klar vätska eller var om den är infekterad. I mitt fall, endometrios vätska :( Alltså liknande innehåll som chokladcystor med gammalt blod typ. Inte undra på att hela Maja har gjort så ont hela sommaren och jag var jätte svullen. 
Slutade med p-piller i juli och fick börja med synarela nässpray på nytt. Fortsatt smärta vid ett återbesök så då tog man beslutet att öka doseringen till 4 sprayningar. Fortsatta attacker flera gånger i veckan vilket gör att jag har kommit sent till jobbet, fått knapra oxynorm i tid och otid, legat i kramper, inte kunnat varken stå rakt upp, sitta, ligga eller ens stå på alla fyra, utan istället luta sig över tex en diskbänk när man är fullt drogad, har peppar peppar räddat mig hittills men det va bra nära jobbet fick ringa efter ambulans och denna gång åt mig.
Så efter mitt akutbesök för en vecka sedan, konstatera läkaren att jag fortfarande inte är nedreglerad! Bara börja med enanton igen på nytt och inte heller som de flesta andra en gång i månaden utan kanske var tredje vecka eller helst varannan vecka för att stänga ner systemet.
Så ja min endo strular en hel del, vissa dagar känns piss men andra bättre. Överlag så hjälper det jag har i min omgivning mycket.

Mina vänner, min familj, mannen som finns i mitt och kollegorna, betyder otroligt mycket. Jag är faktiskt lyckligare än aldrig förr även om jag lever med daglig smärta så har jag glädjen att leva ett liv jag aldrig trodde var möjlig.
 Vändpunkten kom bara några få dagar efter min senaste operation, då jag lade till en bekant på fb. Någon jag började skriva med dagligen och jag kunde bara skriva som det var om min smärta och skämta på mitt sätt.
Sen ringer telefonen några dagar senare och jag ser det är han som ringer och undrar om han får skjutsa mig till jobbet? Alltså jag var sjukskriven då men behövde ta mig till jobbet för två schema möten och gick på morfin så kunde inte köra bil själv. Jag hade inte ens frågat honom om det, utan vi hade skrivit om det på nätet om att jag skulle behöva ta mig in. Jag tänkte länge och väl...varför undrar du kanske? Jo för vi kände inte varandra då och var rätt obekanta med varandra och dessutom var min bild av honom en helt annan (detta ska jag förklara längre fram).
Men jag tackade Ja och det är jag glad för! De första veckorna blev svåra att börja med då sanningen kom fram om mitt liv jag hade med exet i nästan 13 år. 
Vi har pratat så otroligt mycket och trivs så bra i varandras sällskap. Att ha den otroliga gnistan är helt fascinerande men samtidigt mysigt.
I alla fall, som många av er läsare märkte när jag separerade hände något oväntat och det finns skrivet om det tidigare i bloggen. 
Det räckte alltså inte med att bli krossad innan en planerad IVF och få veta att exet hade snackat med sina vänner om min vikt och att jag var typ oduglig. Enligt exet såg jag tydligen ut som en krater om baken och usch och fy att ta på en sån tjej. Detta fick jag veta precis efter jag flyttat och sanningen om hela förhållandet uppdagades när jag träffade mannen som gav mig mitt liv tillbaka.
Exet har alltså åkt runt och snackat skit om mig i flera år, åter igen att jag skulle vara jätte fet och täckt av celluliter (Ursäkta grabben men varje kvinna i fertil ålder oavsett vikt har celluliter mer eller mindre. Lite fascinerande att du lyckades hitta de få jag har). 
Sen att jag var tydligen typ Tierps största slusk (vi bodde där förut) att jag aldrig gjorde något hemma, att bara jag röker fast han själv är storrökare, att jag förbjudit honom att skaffa facebook osv Så helt fucking normalt att först sätta på sin fd sambo och sen åka till ... för att spy galla över hur äcklig jag var enligt honom. Men det var ju tydligen inte bara den han levde med som var äcklig, ful, fet, psyko, snål osv han kunde minsann snacka ordentligt om alla andra och försökte framställa sig själv som en ängel med gloria.
Sen att alla i hans omgivning vet att han aldrig ens ville ha barn, var också en lögn tydligen då han är ihop med en yngre tjej nu som är bekant till mig och tydligen smalare då. Nåja jag har inget agg mot hans nya tjej, utan tycker synd om henne för hans snack kommer fortsätta och hon är redan en del av hans lotteri som han har snackat om. Han hade flera tjejer samtidigt ifall att den ena inte ville ha honom så den han har nu var något att falla tillbaka på. Tyvärr har det bekräftats att exet gillar små flickor vilket bara äcklar mig! Med små flickor menar jag högstadietjejer vilket är enligt exet jätte läckert. Om hans nya bara visste hur det har snackats om henne med, så ja jag är bara faktiskt ledsen för hennes skulle men tänker inte lägga mig i det för jag tycker det är så skönt att slippa idioten.
  Så härligt att äntligen känna sig lycklig och med en person som exet föreställt vara en psykopat, därav min mening tidigare om lögner. Jag har då sett allt annat än psykopat beteende och den omtanke jag får, har jag aldrig fått av någon annan.

På sistone har jag försökt att jobba även om jag har kommit försent några dagar pga värk. Har varit på en kryssning med 3 vänner genom jobbet, vilket var kanon trevligt. Lärt känna nya människor, varit mycket på second hand med Sari, hälsat på vänner, min pappa och så klart tillbringat tid med han jag träffar.

Ojoj lär sätta fart, ska hämta Sari vid tåget :) Får skriva mer sen.

Puss och kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar