måndag 18 maj 2015

Tiden står still eller en enorm milstolpe avklarad?

Ja ni gott folk, vad ska man skriva när orden saknas eller när själen vill ventilera? 
Låg där vaken åter igen, som många andra nätter sömnlös och tänkte medan smärtan ilade ända ner i benmärgen. Oj klockan hade slagit över till 00:01, vilket innebar att jag hade gått in i V.40!!! Det slog mig där och då "herregud, jag ska ju bli mamma" och hur dessa dagar har passerat månad in och ut. Så är den sista tiden segt som i fiskelim (vad det nu är) eller är detta en enorm prestation. Det är väl bara upp till en var och avgöra och jag "vet" det är värt allting i slutändan. 
Så hur laddar man mentalt för ännu ett besök på specialistmödravården efter flera dagar med förvärkar och inget mer har hänt efter hinnsvepningen. Tänk om det "står still" än och dom fortfarande inte kan påskynda? Vad ska jag ladda med för nya tankar för denna dag då? Hur orkar jag med mig själv till att börja med? Jag måste ju vara det bästa sällskapet som finns, som inte ens vill se andra, eller? 
Grabben bökar runt där inne så man kan tro att han har en rugby match för sig eller så tror han att bästa vägen ut, är att klösa sig fram genom skinnet ;) Han verkar i a f gilla Fur Elise har vi konstaterat och kanske inte så konstigt med tanke på hur mycket musik hans pappa har spelat genom hela graviditeten.
Ska som sagt till sjukhuset igen, fast först kl.16 har jag tid. Men om jag nu tillåter mig själv och bli irriterad, så är det inte humant att behöva åka kl.13.55 redan för en resa på 1.5 mil höggravid.
Känns som mitt vänstra ben har gått av, ja det är ju ingen ovanlig känsla vad det gäller endometrios i a f. Är väl lite mer extra tyngd som förvärrar det hela.
Jo så jag sover i snitt 2 timmar om nätterna, resten av tiden så är jag nog rätt gnällig. Inte speciellt sugen på saker längre, möjligtvis mina pantteri godisar som är i BB-väskan :) 
Beställt två amningsbh idag i a f, men det är då inte lätt att hitta rätt kupor. Tänk att en annan skulle få sånt problem, hmmph Nåja, så det blev en sportig modell till mina mjölkkannor. 
Vore ju i för sig, på tal om att inte vara sugen på saker...ganska så gott med kinamat men jag tror inte dom serverar sånt på anstalten eller på sjukhuset. 
försökte luta mig fram för och ha en annan ställning att skriva i men tji där fick jag. Det gör för ont att ens luta mig och det enda som kan va något behagligt är väl sidorna än. Även om de också börja bli utnötta som en gammal skinnsoffa. Men vad gör det i slutändan när man får hålla sitt lilla mirakel <3
Det är bara det här med (Ont..ont...värkar...åh det kanske är dags...nähe...ont...ont...ont....sammandragningar...trycker på...ont...det kanske är dags....har det hänt nåt med med kroppen?...lite...lite...ont) Osv ja ni fattar nog vinken utan att jag ska behöva nöta ut plastknapparna helt. 
Tror jag mest svamlar idag, bara för att komma någonvart med mig själv, värken och dagen. Duschen hägrar än, men den biten lär jag ju orka göra själv. Tror man blir så här koko bara av snigelsömn eller så är jag bara mig själv. Fan man är ju inte klok och borde inte dela sina inlägg heller men Hey vad gör det om hundra år?
Nåja, jag lär nog ändå gå hitta något att påpälsa mig med efter duschen. Önskar er en trevlig måndag och ett jätte grattis till lillasyster som fyller 29 år idag ONNEA <3 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar